Fan vad blogginlägg det blir ikväll, men det här är INTRESSANT!
Fram till 40-talet klädde man pojkar i rosa och flickor i blått.
Ja, det där med Hitler är en sak jag inte ens vill tala om. Inte nu. Ikväll. Eller imorgon.
Men nu fick jag svar på frågan när rosa blev en "tjejfärg".
Vlogbrothers besitter en hel massa kunskap! Tack älskling för att du visade mig detta klipp!
Är inte lila och blått kungliga färger?
Mao- så skulle man kunna säga att "tjejfärgerna" lila och rosa är mäktiga och kungliga.
Säg inte att det inte är så. För det ÄR så.
Och säg sedan att vi inte påverkas av medias bild av hur en tjej eller kille ska vara?!
Succes!
Examensarbetet (ja, jag tjatar, jag vet) går sakta-sakta men säkert framåt.
Det är otroligt intressant att läsa igenom mina intervjuer, varje gång ser jag något nytt.
Snubblade över något någonstans (sorry, minns inte var!) och då insåg jag hur jag vill att Jamie ska bli;
En stark tjej som vågar stå upp för sin åsikt.
För att hon ska kunna bli sådär säker på sig själv och våga ta plats utan att skämmas är jag övertygad o att hon först och främst måste få tonvis med kärlek hemifrån. Sedan uppmärksammas och bekräftas med annat än att hon är fin och duktig.
Jamie är fantastisk. Hon är stark. Modig. Envis. Glad. Hon har ett smittande leende. Hon är nyfiken. Hon är bestämd. Hon vet vad hon vill.
Hon är defintivt så mycket mer än en söt liten tjej! Snälla, låt henne få vara det!
Ta inte detta ifrån henne genom att bara fokusera på det söta och det duktiga.
På uppmaning..
Detta innebär inte att jag inte kan tänka själv. Ja, jag är självklart inspirerad, tänker annorlunda och håller med om mycket med damen sedan jag hittade hennes blogg.
Sådäså.
Genuspedagogik är något jag verkligen brinner för och aldrig kommer sluta kämpa för.
Det är sjukt skrämmande när man läser idiotiska inlägg på tex flashback som säger;
Rosa gummistövlar? upprätthåller jag inte könsnormen då?
Så står vi då där på Coop och tittar. Det var inte riktigt planerat att vi skulle köpa stövlar, vi skulle handla tårtbakarsaker.
Jag har satt på mig genusglasögonen, men ibland kan det vara svårt att veta var jag ska dra gränsen.
Och jag är glad över den snygga färgen på stövlarna. Jag tänker inte förbjuda rosa, men samtidigt inte enbart hålla mig till den färgen heller.
Men va fan?!!
Nope, finns inga ord. Förutom att jag hoppas på mastodanttroll..
"Feminism masquerades as a movement for women's rights. This kind of deception is typical of subversive movements of Communist origin. In reality, feminism is ruthlessly opposed to femininity, masculinity, heterosexuality, the nuclear family and children. It deliberately promotes homosexuality which, according to experts, is a form of arrested development. Feminism neuters women, rendering them less fit to become wives and mothers. Men are emasculated, unable to create families, or make sacrifices for the sake for their children. If feminism were genuine, it would have disappeared when discrimination against women ended. It continues as a tool of the elite agenda: depopulation, de stabilizing society, and dismantling Western Civilization"
Sedan att det finns galet mycket sublitima messages i Disney hade jag lite hum om, men det är fan sjukt.
Nej, det är inget påhitt..
"I förskolan och skolan tar läraren ofta hjälp av flickorna för att försöka kontrollera pojkarna. Mycket vanligt är att man sätter pojke bredvid flicka, pojke bredvid flicka för att skapa distans mellan pojkarna och för att flickorna snabbt och effektivt skall lyssna in pojkarnas behov och tillfredsställa dem."
Kajsa Wahlström, Flickor, pojkar och pedagoger, UR 2003
"Hur har pojkar det idag? Jag har ofta hört omedvetet föraktfulla ord på förskolor jag besökt runt om i Sverige. Pojkar ges ständigt bekräftelse baserad på negativa förväntningar och situationer. De uppmärksammas för saker de inte borde ha gjort eller inte gör. De får ständigt stå i ett negativt centrum."
"Att bli medveten om våra stereotypa könssätt är ett stort steg mot ökad jämställdhet."
"Ganska ofta förs diskussioner om jämställdhet utifrån deltagarnas egna föreställningar- men utan saklig grund och fakta. Då är det svårt att skaffa sig distans till det invanda och se de normer som styr oss."
"Det finns säkert många orsaker till att jämställdhetsarbete inte tas för självklart. Visst kan det handla om ren okunnighet, men det börjar bli svårt att skylla på sådant när forskningsresultaten blir allt fler och erfarenheterna av jämställdhetsarbete blir allt större."
KAJSA SVALERYD, Genuspedagogik, Liber, 2002
"Under sin uppväxt ges flickor mycket uppmärksamhet för sina yttre attribut, att de är söta och fina i håret. De får även uppmärksamhet för vad de gör och hjälper till med. Detta leder till att de många gånger identifierar sitt egenvärde med vad de gör för andra och hur de ser ut"
Jämställdhet gör världen rikare
Iniativ: SIDA i samarbete med Den Globala Skolan
Produktion: Jupiter reklam
2006
"Den manliga överordningen handlar om små subtila signaler i allt från vilka röster som hörs i klassrummet till vilka som syns i media och vem det är som sitter i bolagsstyrelser. Ja, överordningen märks till och med i hur kvinnor och män sitter. Män tar plats. Kvinnor kryper ihop.
Det är inte meningsfullt att försöka hitta en orsak till den kvinnliga underordningen, det genuspedagogiska arbetet måste koncentrera sig på att förstå och förändra de processer som både män och kvinnor ingår i. Processer som gör att kvinnor och män upprepar manligt och kvinnligt generation efter generation."
Så varför bry sig?
Ja, hur kan man inte?!
Och JO, (LD har så rätt) Ditt sätt att uppfostra Din unge påverkar Min.
vem bär ansvaret?
Läser som sagt Kajsa Wahlströms bok Flickor, Pojkar och Pedagoger just nu, som handlar om jämställdhetsprojektet som drogs igång i Gävle 1995.
Det är faschinerande av hennes beskrivning när de upptäcker hur de särbehandlar barnen på förskolan.
Det mest på ytan jämställda kan visas vara precis tvärtom om man gnuggar lite på ytan.
För mig handlar det mycket om hur jag känner.
Detta är vad jag vill motverka. För jag tror att det är mer utbrett än man tror.



Japp, en vit mössa med volanger. Den är efter mig när jag var liten- älskar min mamma för att hon sparat alla sådana grejer! (: Bodyn är efter Lucas.
Skrämmande lata
Många kastar skit på genuspedagogiken medan de i samma andetag säger "jag vet inte vad det är och jag tänker INTE ta reda på det!"
Hittade en blogg med en gammal länk till gammal (sisådär 2 år tror jag det var) artikel där föräldrar var skogstokiga över att förskollärare försökte använda genuspedagogik.
Alla som är emot det verkar dra det så förbannat till sin spets!
"Men åååhh, ska inte dockor få existera i världen?! Vad blir det för val för ungarna?!" jadajadajada..
*tokutbrott här*
Som jag förstått det, och som jag tolkar det, som jag tänker arbeta med detta om 1 år när jag är förskollärare och med min egen lilla bus;
Det handlar om att alla barn är blanka sidor. Det vi skriver på dem följer dem genom livet.
Stärk alla barns svaga sidor.
Det handlar inte om att FÖRNEKA könet, bara bortse från det ibland. För de är i första hand BARN. Och barn är kapabla till så otroligt mycket. Om vi låter dem. Inte tränger in dem i fack.
men.. jaha.. varför?

Vad är skillnaden mellan pojkar och flickor på 20 kg?
Nyfiken!
hmm...

Men nu ska här råpluggas i helgen. Vart på biblioteket och samlat på mig en härlig hög med böcker.

Blogawards
Den där Fredrik Backman har verkligen en helt underbar blogg. Skrattar varje gång. Nästan. Ibland blir man rörd till tårar också.
Så jag håller hårt mina tummar nu.
Igår hade jag en sådan där frustrerande diskussion med Anders. En genusdiskussion. Niclas blev alldeles arg på mig för jag hetsar upp mig så mycket- han har rätt. Det gör jag. Men jag gillar att diskutera! Jag blir inte arg eller irriterad- även om det kanske verkar så.
Jag vägrar ha fel, men kanske har jag det ändå? SÅ inläst på ämnet är jag ju inte. Men varje cell i mitt förnuft skriker att JOO, det måste vara så.
Speciellt när jag tänker tillbaka på min egen barndom. Jag var väl inge värre än pojkarna, eller jo, värre än vissa, men inte fick de lika mycket skäll som mig.
Till slut blev mitt jag så förvirrad över allt att jag bröts ner och inte förrän jag blev "vuxen" har jag insett att jag kanske FÅR höras ändå. Eller?
Jag är galet blyg, en liten stund. Men i vissa umgängeskretsar, speciellt i diskussioner med mig själv, vågar jag stå på mig.
Jag undrar bara hur jag mått, varit, blivit idag om inte alla lärare tyckt att jag tog så mycket plats.

Livsförändringen
Jag upptäckte ju även LadyDahmer.
Jag har dock märkt hur frustrerande det är att försöka pracka på mina vänner och familj alla mina "nya kunskaper!"
När jag började fundera, verkligen reflektera, över varför jag rakar benen kunde jag inte komma på en enda anledning att jag gör det för MIN skull.
Nu till dagens största problem; Jag ska till skolan. HJÄLP.