vem bär ansvaret?
Läser som sagt Kajsa Wahlströms bok Flickor, Pojkar och Pedagoger just nu, som handlar om jämställdhetsprojektet som drogs igång i Gävle 1995.
Det är faschinerande av hennes beskrivning när de upptäcker hur de särbehandlar barnen på förskolan.
Det mest på ytan jämställda kan visas vara precis tvärtom om man gnuggar lite på ytan.
För mig handlar det mycket om hur jag känner.
Detta är vad jag vill motverka. För jag tror att det är mer utbrett än man tror.
Japp, en vit mössa med volanger. Den är efter mig när jag var liten- älskar min mamma för att hon sparat alla sådana grejer! (: Bodyn är efter Lucas.
jag håller helt med om att det är hela tankesättet som måste förändras. som du säger, så är färgerna bara en del av det. en del verkar tro att det är de enda man bryr sig om bara för att man kommit in på det. "men guud, tror du att du kan förändra allt bara för att han får ha rosa?!?!" . liksom nej? Men det är väl det minsta man kan göra för att gå i rätt riktning. och då menar jag verkligen DET MINSTA. Alltså att det inte är den överhängande stora förändringen...
Precis! Och vissa som tror att så länge de låter flickan bli smutsig eller köper en rosa t-shirt till pojken så har de gjort "sitt" i Jämställdhetskampen!
Även om färgerna är det enklaste att uttyda och prata om så är det dumt att basera allt på det.. (:
ja.. och så finns ju dem som säger att de inte begränsar sina barn för "när han blir äldre och kan säga sin åsikt så är det SJÄLVKLART att han kan få rosa tröja, om han absolut vill det!" men de glömmer att de kanske under hela uppväxten fram till dess gjort klart för sin son att "rosa är en TJEJfärg och du är en KILLE." och att barn lätt tar efter sin omgivning, och omgivningens värderingar. Liksom... deras barn e visst begränsade! Även om de sen får välja sen. Och när de väl gör det valet, hur kommer Deras omgivning att reagera då? De får ju det svårare än tex. våra barn...