Jag står för vad jag säger, .

Jag har varken lust eller energi att be om ursäkt för att jag kritiserar eller ifrågasätter sådant jag anser är fel.
Sedan är det tråkigt om folk tar det fel, men istället för att springa och gnälla till mannen går det bra att fråga MIG vad jag menade.
Så slipper jag ligga och irritera mig på nätterna och du får ett svar direkt.

Och minns att jag är en snäll person vars hjärta slår för den lilla, enskilda individen.
Jag är inte lika förtjust i stora, mäktiga företag som utnyttjar folk för att tjäna pengar.

Om du inte vet vad du har för rättigheter, inte vet vad du förtjänar, kan du komma att gå runt och må dåligt eller slitas ut helt i onödan!


Hur utvecklar jag mitt skrivande efter utbildningen är slut?

Jag skriver som sagt B-uppsats nu. Den handlar om flickor med ADHD, varför får bara 1 jämfört med 3 pojkar diagnosen? Svaret verkar vara;
På grund av att flickor uppvisar andra symptom, pojkar förväntas få ut mer av extra hjälp i skolan, samt att förskollärare inte har kunskap om vad ADHD innebär. Att inga barn börjar utredas för denna sorts problematik förrän de fyllt 4 år kan också vara en bidragande orsak.
För samtidigt som flickor, och pojkar, med ADHD visar upp olika symptom i samband med åldersutvecklingen, stiger skammen för att "inte vara som alla andra" samt lärares kunskaper minskar.

Men. Spekuleringar från min sida, kallar jag det då jag inte har ork att länka alla artiklar just nu, samt vet inte om de är möjligt då de flesta kommer från hig.se

Jag känner att jag börjar älska detta. Jag tycker om att undersöka, jämföra och framför allt att Skriva på detta sätt.
Det är intressant, jag känner hur jag utvecklas. Det är roligt!
Hur behåller jag detta när skolan är slut och jag kastas ut i "barnpassning" och diskande 24/7?

Jag vill inte förlora denna del av mig som bara börjat gro, men jag vill heller inte studera mera med meningen; studera med krav och minimalt med pengar.
(nu är det väl för faan på tiden att vi har råd att leva? Efter 10 år på existensminimum!)

Ja.. det var min rast-fundering för nu. Nu ska jag återgå till att sippa kaffe och ändra ord och fundera här på min balkong, jag vill inte klaga då det är 23 grader varmt här, men det ÄR tråkigt när inte solen tittar in i mitt lilla hål förrän om 3 timmar!

Vågar inte sätta mig på gräsmattan heller, förskollärarna kanske tror att jag bara solar medan de får ta hand om Bus (vilket inte är fallet, men hur ska jag veta vad de tänker och säger när jag inte hör?!)

Slips to the world!

men hallå, varför har jag inte sett detta tidigare?!
Underbar blogg, med ett viktigt syfte- uppmärksamma den vanligaste cancern hos män; Prostata cancer.

Jämfört med informationen som går ut, som syns, om bröstcancer känns det väldigt orättvist. Javisst.
Det ska inte behöva vara upp till "den vanliga människan" att behöva kämpa mot prostatacancer, när det inte är detsamma mot bröstcancern.

Men det är beundransvärt, och jag ska definitivt buda på en slips, eller sju.
Gör det du med!
Den kan lätt hänga på en galge till november och ges till en far på farsdag, eller slås in och ges till en mor på morsdag på söndag.
Eller vadhelst du nu vill!

Får man sakna såhär?

Om jag saknar barnet så mycket, att det värker i hjärtat. Är det ok att lägga henne i min säng då?! Hon grät faktiskt efter
Mig hela tiden jag gick iväg ikväll och hon somnade inte förrän jag la mig nära nära..
Men hon sover ju nu, så bar henne till hennes säng.. Är det bra? Dåligt? Vad gör jag nu liksom?!'


grattis världen, du har berikats med ett liv!

Världen har fått tillökning i form av en liten snutt som föddes av min älskade, underbara, perfekta vän Annki.
Jag är lycklig för dig, för mig, för världen som ska få ta del av en del av dig, men ändå helt sin egen.



Jamie kände redan för 1 år sedan
den här människan
kommer bli en underbar mamma
till en liten till

Om 18 dagar är jag klaaar!

Japp. Försitter inte en chans att berätta för allt och alla exakt hur många dagar som är kvar till examen.
Har beställt sol till 9 Juni då jag firar detta med nära, kära, rosa bubbelvin och tårta.
(Ja Niclas, gå ner till Krokanen och beställ, jag vill inte baka denna gång!)

Men detta resulterar självklart i att jag tänker, andas, lever B-uppsats varje minut. Och Niclas passade på att dra till Umeå 4 dagar, med  semester, så Jamie fick inte komma till förskolan och jag fick inte en minut att plugga (då jag, som alltid när han drar iväg) blev sjuk och hängig och sov varje minut Bus sov.

Så här kommer en liten mamma-skryta update i vad Jamie sysslar med just nu (sedan fortsätter jag plugga);

Sjunger "Hej Timmy Hej Timmy Hej Timmy!"
Härmar de flesta orden nu och kan svara på om hon vill titta på Timmy eller Shaun
Säger Katt katt katt katt katt katt katt när hon råkar se en katt någonstans
Ritar och leker med lilla servisen hon fick av mormor
Äter korv, och inget annat

Hon gör sig hyfsat förstådd nu, om du har en enorm portion fantasi (och ja, det krävs att du känner henne rätt väl) och kan se vad hon tänker.
Som "åva" "Tinne" "kov" "kaam!"

Ibland tappar jag hakan och får plocka upp den..

För det här känns bara så sjukt.

"Women can´t handle power"

"Women have no shame!"   "She did´nt realise she looked like a slut"

Han pratar om att kvinnor inte kan ha makt. Gud gav mannen makt.. Kvinnor kan inte hantera makt, eller stress. Vid stress bryter kvinnor ihop. 

Det är skandal att kvinnor talar om preventiv-medel. För att då talar hon om att mörda foster. Han undrar om han sov när kvinnorna fick sin vaginala makt.

Varför skäms inte kvinnorna över att ha sex? Över att de vill ha sex?!

Han menar också att kvinnor måste tala om för andra att han har rätt, för det har han ju. Eller hur?
"Satan is having his way"

"One of the biggest mistake America made is letting women vote.. It was a big mistake"


Kolla detta, för JO, det finns män i världen (Amerika i detta fall) som menar att kvinnor inte är värda lika mycket som män..



Så länge du låter hur du ser ut vara viktigare än vem du är, kommer du ständigt ligga lite efter

Varje minut du spenderar framför spegeln på morgonen, med smink, plattångar, locktång eller whatever, är en minut du kunnat njuta av frukosten, sovit eller läst tidningen och fått veta något om omvärlden.

Varje gång du väljer bort det godaste mat-alternativet för något "magrare" går du miste om det godaste
(varför inte äta det godaste och sedan ta en promenad och njuta av naturen, och kanske sällskap av en vän?)

Varje krona du spenderar på kajal, hårspray, ögonskugga, halsband osv är en krona du kunnat spara till framtida hus/hund/pool, en krona du kunnat spendera på din mat, är en krona du kunnat ge till en fattigare än dig. Eller på en bok?!

Om du lägger ihop alla pengar du spenderar på att "göra dig snygg" på ett år, samt alla minuter du spenderar med att raka, noppra, sminka, platta. Blir inte det ganska mycket?
Har du verkligen inget bättre för dig? Ingen vän som vill bli uppringd? Någon familjemedlem som vill ha sällskap?
Finns det inget roligare att lägga pengarna på? En resa? En upplevelse?

Och idioter- jag pratar inte om självklar hygien och vanligt jävla sunt förnuft. Ja, man måste borsta tänderna, tvätta håret, klippa naglarna osv. fji göra sig icke besvär

Tur att jag har en underbar Niclas!

Jag är i en experimentfas. Mest för att jag är så less på att bara köra på som vanligt, och jag börjar lessna.
Nu blandar jag hejvilt och håller tummarna!
Oftast blir det riktigt bra, och Niclas gillar ju typ allt så han bara ler och njuter :)

Just nu provar jag att göra Hannas ostchips. Det enda jag vet är att det ska vara ost..
Det står även en karott med potatis där i ugnen, den ska vi ha sen. För ikväll är det grill-partaj eftersom det är sol!


Hanna, kom hit och välj!

Köpt en (två) underbar present åt min älskade vän Hanna. Så nu får hon masa sig hem till mig och välja en så jag kan använda den andra!

Idag har vi vart ute mest hela dagen, märks på Bus som är jättetrött redan ;)

Spenderat många timmar med min älskade Sara. Om en vecka kanske jag får träffa fler älskade vänner!

Mitt liv är så jävla underbart just nu, och jag är lite kär i mig själv för Jag är så jävla bra!

Också den här;


Sökes: Sambo som vill städa åt oss.

Jag orkar inte. Niclas gör det inte. Jamie förstår inte städa, bara stöka till.
Så, någon med stoort hus som vi kan få flytta hem till? Någon som städar oc grejar också slipper vi?

Eller så kastar jag ut all skit vi äger och datorn åker först.


mammatips, första och förmodligen enda

Placera ungen naken på en gammal tapet med en hög kritor.
Vips så har man en minut eller sju att slappa på!

Återigen blir jag alldeles vansinnig!

Könsstympning (omskärelse kallas det för att folk ska slippa känna den skuld jag tycker att de borde) är helt lagligt i Sverige. På pojkar. (Detta inlägg handlar om pojkar som är 8 dagar gamla. Alldeles nyfödda, med pigg, nyfiken blick. Helt hjälplösa i händerna på sina föräldrar. Med fullt förtroende att de ska ta hand om honom.)
Ja på massa andra ställen också, men nu bor jag här- relaterar till här.

Läste detta inlägg med följande kommentarer och fattar inte hur man jämföra könsstympning och abort tex.
Eller att man kallas rasist om man är EMOT könsstympning (ja, märker du hur jag upprepar ordet?)
Abort görs för att man kanske blivit våldtagen. Och är 14 år, och inte redo för barn.
Borde detta förbjudas? Nej, fan heller.

Könsstympning görs för.. ja, varför? Det snackas om hygien (hört talas om tvål?). Det pratas om ngt band till någon snubbe också självklart för att förhindra onani.

Men hallå?! Har vi inte kommit längre än att vi VET att onani inte är farligt? Att man kan tvätta sin penis för att hålla den ren?
(Jag tänker inte ge mig in på den religösa delen, för jag är inte insatt och anser mig inte ha rätt att varken kritisera eller hylla den)

Däremot så förstår jag inte.
Är det så jävla svårt att inse att man inte skär i sina barn i onödan?!


Här är busan sisådär 8 dagar. Ser hon ut att vilja bli skuren i??



Jag vaccinerar också 95 barn!

Det känns så självklart, om än dock lite skämmigt. Att känna att jag "gjort" något iom detta inlägg.
Men jo, det är så jag känner. Att jag faktiskt gjort något.

Gör det du också!

Blogga om unicef, och hjälp till. För varenda unge.


Foto: © UNICEF/Asselin

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj



Jag har ju världens underbaraste omkring mig


Om

Min profilbild

Malin