Tur att jag har en underbar Niclas!

Jag är i en experimentfas. Mest för att jag är så less på att bara köra på som vanligt, och jag börjar lessna.
Nu blandar jag hejvilt och håller tummarna!
Oftast blir det riktigt bra, och Niclas gillar ju typ allt så han bara ler och njuter :)

Just nu provar jag att göra Hannas ostchips. Det enda jag vet är att det ska vara ost..
Det står även en karott med potatis där i ugnen, den ska vi ha sen. För ikväll är det grill-partaj eftersom det är sol!


Hanna, kom hit och välj!

Köpt en (två) underbar present åt min älskade vän Hanna. Så nu får hon masa sig hem till mig och välja en så jag kan använda den andra!

Idag har vi vart ute mest hela dagen, märks på Bus som är jättetrött redan ;)

Spenderat många timmar med min älskade Sara. Om en vecka kanske jag får träffa fler älskade vänner!

Mitt liv är så jävla underbart just nu, och jag är lite kär i mig själv för Jag är så jävla bra!

Också den här;


Sökes: Sambo som vill städa åt oss.

Jag orkar inte. Niclas gör det inte. Jamie förstår inte städa, bara stöka till.
Så, någon med stoort hus som vi kan få flytta hem till? Någon som städar oc grejar också slipper vi?

Eller så kastar jag ut all skit vi äger och datorn åker först.


mammatips, första och förmodligen enda

Placera ungen naken på en gammal tapet med en hög kritor.
Vips så har man en minut eller sju att slappa på!

Återigen blir jag alldeles vansinnig!

Könsstympning (omskärelse kallas det för att folk ska slippa känna den skuld jag tycker att de borde) är helt lagligt i Sverige. På pojkar. (Detta inlägg handlar om pojkar som är 8 dagar gamla. Alldeles nyfödda, med pigg, nyfiken blick. Helt hjälplösa i händerna på sina föräldrar. Med fullt förtroende att de ska ta hand om honom.)
Ja på massa andra ställen också, men nu bor jag här- relaterar till här.

Läste detta inlägg med följande kommentarer och fattar inte hur man jämföra könsstympning och abort tex.
Eller att man kallas rasist om man är EMOT könsstympning (ja, märker du hur jag upprepar ordet?)
Abort görs för att man kanske blivit våldtagen. Och är 14 år, och inte redo för barn.
Borde detta förbjudas? Nej, fan heller.

Könsstympning görs för.. ja, varför? Det snackas om hygien (hört talas om tvål?). Det pratas om ngt band till någon snubbe också självklart för att förhindra onani.

Men hallå?! Har vi inte kommit längre än att vi VET att onani inte är farligt? Att man kan tvätta sin penis för att hålla den ren?
(Jag tänker inte ge mig in på den religösa delen, för jag är inte insatt och anser mig inte ha rätt att varken kritisera eller hylla den)

Däremot så förstår jag inte.
Är det så jävla svårt att inse att man inte skär i sina barn i onödan?!


Här är busan sisådär 8 dagar. Ser hon ut att vilja bli skuren i??



Jag vaccinerar också 95 barn!

Det känns så självklart, om än dock lite skämmigt. Att känna att jag "gjort" något iom detta inlägg.
Men jo, det är så jag känner. Att jag faktiskt gjort något.

Gör det du också!

Blogga om unicef, och hjälp till. För varenda unge.


Foto: © UNICEF/Asselin

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj



Jag har ju världens underbaraste omkring mig


Hejångest!

Just nu önskar jag att jag kunde blinka, somna och vakna upp hemma i min säng.
Jag körde från Anna på söder till skolan, ångesten var sjuk.
Överväldigande. Sådär så jag nästan önskade att jag skulle krocka eller ngt bara för att få slippa vara med ett tag.
Men jag överlevde och nu är jag en erfarenhet rikare. Men jag skulle behöva ett mörkt tyst rum att hämta mig i innan jag går in på föreläsning.
Puh. Letar upp ngn toa och stänger lyset tror jag ;)
Oo


Men jag blir helt jävla vansinnig!

LÄS denna artikel.

Ett snällt cateringföretag har sponsrat en förskola i Vallsta med Bregott när kommunen blev för snåla för att erbjuda våra barn bra matvaror.
Nu säger kostchefen ifrån med motiveringen att hon inte kan ha full koll pga att det inte kommer från kommunens leverantörer.

Jag blir gråtfärdig över all jävla korrekthet.

Har inte ens ord just nu.
Hanna- Hjälp! Vad ska vi göra??

Är jag en bra förebild? Är du? Hur gör man?

De självklara sakerna; Jag försöker att inte svära inför Bus. Dricker inte, röker inte.
Jag slåss inte, vi försöker prata (jag försöker prata med henne dvs)
Inte äta bara äta skräpmat, godis. Inte bara sitta inne och titta på tv.
Varför gör jag då dessa saker?
Jag vill att Jamie ska få ett stort ordförråd utan att behöva svordomar, jag vill inte att hon ska börja dricka och röka,
Jag vill att bus ska lära sig att diskutera och argumentera, inte ta till våld.
Jag hoppas på en bra mathållning och ett sunt och friskt liv med luft, motion och en stark hälsa.

Men de andra sakerna då?
Smink, kläder, vikt? De här sakerna som tär och gnager och nöter ner en person om den har otur?
Jag sminkar mig sällan (äger inte en mascara) och gör jag det får inte Bus vara med i badrummet.
jag försöker tänka på hur jag klär mig, icke tighta, korta, genomskinliga, och lekvänliga kläder.
Jag står inte framför spegeln och drar in magen eller pratar om bantning.
Jag rakar mig inte under armar och ben, nopprar inte ögonbryn.

Detta gör jag för att visa Jamie att jag har ett sunt förhållande till min kropp och mitt utseende (inte ett fejkat och tillgjort Jag) , så att hon förhoppningsvis kan känna detsamma.

Hur jag lyckas får framtiden utvisa

Idag gick det bra att vara normkritisk!

Ja ojoj. Het diskussion runt medias bild och påverkan på unga tjejer..
Alla emot medias bild av hur smal man "bör" vara, hur smala alla modeller är osv.
Att detta är en bild skapad av oss då vi blint följer mode, inte säger ifrån och bara "flyter med" för det är lättast så.
Det verkade dock ingen hålla med om.

Slutsats: media påverkar. Negativt. Det är bara medias fel.

Bra där! Tänk en vända till kanske? Tex vad "norm" innebär?!

Sedan fick jag höra att samhälle är det inriktning på gymnasiet som är den "normala" och där går alla sorts individer. De är inte ett dugg lika.
Jag frågade om de läst Fanna Ambjörnssons bok om BF vs. Samhällstjejer. Nekande och fnysande åt min ifrågasättning.


Jag passar inte in i denna klass.


Alla mot mig, jag mot alla..

Är tankarna på att inte blint följa strömmen verkligen så kontroversiella?
Tydligen i den klassen jag går nu iaf. Tillochmed läraren skrattade åt mig lite.

Vi kom att prata (Läs: jag härjade) om att varför måste man följa normen?
Oj, alla blev som tokiga och påstod att jag rakar mig bara för min skull!
Och självklart kom resonemanget; "ja men om vi ska vara så jävla naturliga så borde vi sluta tvätta håret och klippa naglarna eller ha kläder på oss också!"
Okej, så jag kan inte få tycka att hår under armarna är ok om jag tvättar håret och inte vill lukta illa?
Hur hänger de 2 ihop? Och ännu värre det där med kläderna! Jaja, men jag kan komma naken nästa gång.. Kanske skullle frysa lite, och bli tagen av polisen. Men det är samma sak som hår på benen alltså?

Läraren frågade mig om jag inte brukade sätta på mig mysbyxor när jag kom hem, nej, svarade jag, jag köper jeans som är lika bekväma som mysbyxor.
En tjej muttrade då; "ja men varför har hon inte mysbyxor istället då?"
Därför att jeans är lite varmare och har bättre fickor! Samt att risken att de ska glida ner i knävecken är mindre.
Ok?!

Det är en minerat område. Det verkade som alla tog det som en personlig diss när jag bara ifrågasatte.
Och självklart sades "viktigast är väl att alla mår bra!"
Ja, det är det. Men sen då? Om vi försöker tänka på någon annan än bara oss själva, en enda jävla minut?

När jag gick högstadie-gymnasiet hade då jag mått så jävla mycket bättre om inte dessa satans normer, grupptryck och måstet att "vara som man ska, helst snygg och sjukt smal också" funnits.

Så kan vi inte tänka lite på morgondagens ungdomar?
Och min stackars Bus. Lilla Jamie. Det är dessa personer, som uppfostrar sina barn efter normer och strömmen, som ser min bus som annorlunda om hon inte flyter med.
JAG VILL INTE DET.

Läraren pratade dock om normkritisk, det är viktigt att vara medveten om normerna. Samt om att vi människor "är så" och det har jag ju skrivit om tidigare, min teori att människan är ett flockdjur som följer strömmen pga av gammal instinkt till överlevnad..

Men ändå. Det ÄR tungt att ha ingen på sin sida, speciellt när man har noll självförtroende och ganska svårt att stå på sig för sin sak emot 20 personer..

När en inte har ork och tid att blogga

Eller läsa bloggar heller.
(men gärna slänger upp massa gulliga bilder)


Den älskade ungen!

Måste säga att endera är ungen oroligt lättillfredsställd eller så känner mormorn och morfarn henne väldigt väl.

Vilket fall är hon väldigt nöjd med sina påskpresenter!


Vad fan lär vi oss idag egentligen?!

Nyheter. Ja. Vad är nyheter egentligen?
Hur fan kan det vara så viktigt att slå upp tidningen och läsa om diverse kändisar som gjort bort sig?
Jag skäms lite över hur patetiskt Sverige är.
För att lära sig ngt vettigt måste du vara aktiv, söka kunskap.
För vem minns vad de lärde sig i skolan? Och vad lär man sig genom dagens media?

Blä. Jag skäms mest över mig själv. Jag är så otroligt o-allmänbildad och saknar intresse. Pinsamt

På senaste lektionen talade vi om just detta samt forskning.
Jag tänker att lärare måste faktiskt hålla sig à-jour med den senaste forskningen! Speciellt gällande barn med speciella behov.

Jag läser bara bloggar med någorlunda utbildande tema (alltså att Jag lär mig saker av dem) som one way communication, hit och dit och tillbaka igen, Hanna friden, lady dahmer. Tex.
Sedan måste en ju läsa Fredrik Backman för underhållningen!
Billing läser jag också för ett annat perspektiv.
Hanna måste jag läsa, för henne älskar jag

Nej, skäms Sverige när ni anser att det viktigaste är att veta vem som vann Melodifestivalen eller Let's Dance!


Att lämna ungen hos en vän är ibland den bästa förälder man kan vara

Jamie är i Växbo och leker med Hanna, underbara Hanna.
Hon och Niclas har ju som sagt varit sjuka denna vecka och nu var jag på väg att gå under att stress, matbrist oc trötthet.
Då kommer en ängel och leker och gosar med Bus och jag får äta middag, vila, promenera med älskade Sara och Nea och bäst av allt-skicka in min kursportfölj i tid!
Jamie har nog haft himla tråkigt denna vecka, både pga sin feber och all vila vi tvingat på henne för att hon skulle bli frisk, haha.

Jag har som sagt laddat batterierna ikväll och imorgon ger jag mig av på E4an tidigt tidigt och lyssnar på min "nästan som lost men ändå inte alls lika" ljudbok :)


Sjukhuset, ja tack.

Eller någon psykavdelning helst.
Först trodde jag att Det var Niclas och Jamies förkylning som låg och lurade.
Nej då, bara ett helt vanligt nervsammanbrott.
Huvud dunkar och järnkedja som långsamt dras åt.
Halsen ihopsnörd.
En känsla av att vilja skala av mitt eget skinn för att få komma ur denna kropp.
Trötthet. Likgiltighet.

Jag. Ger. Upp.