Att sova själv
De flesta människor letar en annan människa att dela sitt liv med.
Har man denna personen, då brukar man inte ha en varsin säng. Eller?
Jag kan känna att när inte jag och Niclas hunnit ses på hela dagen, att det vore mysigt om vi lade oss tillsammans då. (Nu somnar vi bara tillsammans 1/21 dagar ungefär, men ändå.
Varför anser vi då att barn, som inte kan tala ännu. Inte uttrycka sina behov med annat än gråt, ska sova ensamma?
De sover ca 10 timmar/natt. Det är nästan halva dygnet.
Varför?!
Jag kan bara tala för mig själv. Minea sover med mig rätt ofta och jag sover skitdåligt då. Vill att hon ska sova i egen säng för att jag ska kunna få sova. Sover hon med mig så ligger jag hela tiden vänd mot henne och håller om henne, annars är jag rädd att hon trillar ner. Och det är skitjobbigt att ligga på samma sida en hel natt. Sen tycker inte jag att det är samma när två vuxna sover ihop, där finns ju en sexuell attraktion och mycket av sexlivet sker ju i sängen.
Ja men där finns ju en bra anledning att hon skall sova i sin säng, din är för liten!
Det är ju liksom inga konstigheter.
Men det hära att "bara för att"..
Jo, visst finns det en sexuell aspekt när man sover med sin partner, den har man ju inte med sina barn.
Men närheten, värmen och tryggheten kan jag känna är underbar oavsett attraktion.
Jag sov med mina vänner länge i samma säng också! Tp till 14 års-åldern, vi brukade pilla varandra på ryggen och så (:
Håller med i mycket av det. Vissa barn sover bättre själv och andra bättre med sina föräldrar. Loke sov länge med oss, och sen i egen säng i vårt rum. När Sindre kom fick han eget rum för att inte bli störd av en spädis som vaknar och ska äta varje timme. Nu vill han inte sova med oss längre även fast han vaknar mitt i natten och är ledsen, han SKA vara kvar i sin säng. Ibland är det lite tråkigt då man själv känner att det skulle vara mysigt att ha honom i sängen. Igår kväll somnade han inne hos oss och vaknar kl 3 skitarg för han inte låg i sin säng :)
När lillebror slutade amma så fick han också flytta till egen säng och han sover bättre än någonsin. Men många gånger saknar jag dom i sängen och jag skulle aldrig neka dom att ligga där om dom känner sig tryggare då. Jag tror att det skulle kunna förstöra viljan och tryggheten i att sova i egen säng och eget rum, jag vill att dom alltid ska känna att vi finns där.
Oj vad långt det blev då :) hoppas du fattar mitt svammel :)
Ha det bra!
Hanna! Håller med dig där! Tror också att de känner trygghet att sova själv när de är redo om de får sova tillsammans när de är otrygga :)
Som med er Loke. Vad rolig och envis han verkar, hehe.
Jamie sov många månader ensam också, sov bäst så, men med förskola och allt kom hon tillbaka ;)
Längtar tills vi kan ta bort spjälsängen så hon kan göra som hon vill, vet ju inte riktigt jag! Haha
Där håller jag med, kan ju bli problematiskt om man ha r typ fem ungar som vill sova i samma säng men å länge de är små och vill så klart de får samsova, de kan väl få sova med varandra när de blir större då om de är flera barn. Puss puss ses snart
