Suuug

Åh vad det börjar suga efter nr2!
Eller. Nr3?
Det är ju pappa som är nr1.
Jamie också.
Oj, får man säga så ens?

I vilket fall så börjar jag bli galet sugen på ett bussyskon.
Som många vet brukar man ju vilja ha vad man inte kan få, och ju mer jag tänker på hur många år det kommer att dröja innan vi har råd med ett syskon, desto mer deprimerad blir jag..

Niclas vill plugga, jag har 1 år kvar av skolan. Ungefär 0 i mammapenning.

Jag är väldigt bestämd- vill inte vara så mycket äldre om jag ska vara gravid och gå igenom förlossning igen.
Detta har ENBART med MIN kropp att göra.
Jag har redan problem med rygg och knän och höfter.. Ja, går kanske att träna upp, men jag tror inte att min kropp vill utsättas för påfrestning alltför snart och inte för sent.

Så här blir nog bara 1 barn. På ett sätt är det underbart och också vad jag vill.
Ge allt jag har till bus.

Och nattmat, 3 månader av skrik, blöjor, koka flaskor.. Försöka amma.. 

Det där med ammningen gör fortfarande så jävla ont.


Den vackraste stunden i livet var den när du kom


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback