malinspng

Igår hörde jag ännu en gång "jag är så trött på det där genus". Denna gång pga hur hen fått läsa den kursen på högskolan.

Jag blir ledsen varje gång jag hör någon som säger så. 

Varför?

För att jag varje dag hör tex

"jag kan inte lika bra som killarna" följt av en tjej som inte ens provar.

Sjukt? eller hur.

Värst är iaf min vän som anklagats för att ha varit "för nära" (vad fan det nu betyder) barnen på en förskola. Vad i hela helvete innebär ens det?! 

Hade min vän varit kvinna hade ingen reagerat. För jag är precis likadan!

Vi kramas, vi brottas, jag tröstar, vi kittlas, vi spelar fotboll.

Jag mår fysiskt illa när jag tänker på min vän, som är så älskad av barnen, som kanske nu inte vågar vara så med barnen längre. Det är ju en av anledningarna att de älskar honom, han är rolig.

Jag vet inte om genus är svaret. Men jag vet att genom att tjata genus får vi upp ögonen, större medvetenhet om ALLT som genus faktiskt innebär. 

Genus är inte bara "jada jada killar ska ha klänning och tjejer ska leka med bilar" det är så otroligt mycket större, viktigare.