Utan kaffe stannar världen

Ja. Den värld jag lever i.
Igår gick kalaset av stapeln, kalaset för mannen och barnet.
25+ 1 år.
Klockan 14.00 var det sagt att gästerna skulle komma.

Det började bra, så som jag är uppfostrad är åkte vi klockan 10.05. 1 timme och 5 minuter försenade!
Jamie var trött och ville inte riktigt vakna.
Så när vi var så sena ringde vi och trixade till oss nyckelhämtarhjälp och sedan stal vi kaffe av min mor.
Förutseende som var sedan var drog vi igång kaffebryggarna klockan 13.00
(Det var sådana stora jävlar som drar ett paket kaffe/gång)

Och vi väntade. Och väntade. Och väntade.
Med i planeringen fanns inte att de skulle vara trasiga!
Så medan vi stod och väntade på kaffebryggare som inte fungerade började gästerna så smått droppa in.

Men i vår underbara familj så vill alla hjälpa till, så alla som kom först slogs i köket om hur man skulle göra det så lyckat så möjligt.
Men de som kom senare satte sig tillrätta, tårtor, chokladbollar, tevatten och saft stod på borden..
Var det någon som tog för sig?
Nej nej, inte ens barnen som inte ens dricker kaffe!

Hela kalaset stod still den första halvtimmen, men när kaffet tillslut kom på borden drog det igång!
Prat och skratt. Fika fika.

Faschinerande.
Undrar vad som hänt om vi sagt
"nej, vi tänkte inte servera något kaffe på detta kalas"??

Jamie fick sin första bulle. Tårtan var inte så intressant. Presenterna var underbara, men det var jag och Jamies lillkusin som öppnade dem, Bus ville gå omkring med sin bulle hon.



Niclas fick en hög med byxköparpengar. Skönt, slipper han gå med rumpan bar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback