Succes!

Jamie fick "eget rum" på förskolan, och äntligen sov hon 1 timme!
Imorgon är hon ledig så får vi långhelg tillsammans.

Examensarbetet (ja, jag tjatar, jag vet) går sakta-sakta men säkert framåt.

Det är otroligt intressant att läsa igenom mina intervjuer, varje gång ser jag något nytt.
Lika med läsloggar och artiklar.

Snubblade över något någonstans (sorry, minns inte var!) och då insåg jag hur jag vill att Jamie ska bli;

En stark tjej som vågar stå upp för sin åsikt.
Som inte accepterar att hon ska sätta andras behov framför sitt eget.
En individ som vågar svara "Tack, jag vet" eller "Tack, jag är väldigt nöjd" när hon åstadkommit något.
Precis tvärtom hur jag oftast är. Om någon säger "vad god mat du gjorde" så viftar jag alltid bort det, oftast med något som "neej, det och det blev ju misslyckat!".

För att hon ska kunna bli sådär säker på sig själv och våga ta plats utan att skämmas är jag övertygad o att hon först och främst måste få tonvis med kärlek hemifrån. Sedan uppmärksammas och bekräftas med annat än att hon är fin och duktig.
Och så hänger det tyvärr så jävla mycket på samhället runt omkring henne.
Förskolan, skolan, vänner, vännernas föräldrar!
Om jag är den enda i hennes omgivning som försöker uppfostra henne som ett barn, inte en flicka kommer jag kunna göra någon skillnad då?!

Jamie är fantastisk. Hon är stark. Modig. Envis. Glad. Hon har ett smittande leende. Hon är nyfiken. Hon är bestämd. Hon vet vad hon vill.

Hon är defintivt så mycket mer än en söt liten tjej! Snälla, låt henne få vara det!
Ta inte detta ifrån henne genom att bara fokusera på det söta och det duktiga.
Bestäm inte åt henne vad hon får och inte får göra/tycka/vara på grund av att hon är just en HON.

Kommentarer
Postat av: Sara

På Mineas dagis så är det bara ett barn som sover inne så hon får också eget rum. Alla andra sover i vagn...

Självklart är hon allt det där men måste man vara antingen eller? Kan hon inte vara söt och duktig och allt det andra du skriver? Även fast hon är ett barn så är hon ändå en flicka och kommer alltid vara. En dag så är hon inget barn längre och vad är hon då? Hon kommer ju alltid att vara en flicka/kvinna. Jag har alltid varit jätte blyg, aldrig vågat ta plats men det beror inte på att mina föräldrar klädde mig i prinsessklänning och sa att jag var söt hela tiden, tvärtom jag hade oftast ganska fula kläder,vad jag minns, så fort jag fick bestämma själv så ville jag ha kort hår, skitful frilla blev det, var definitivt inte söt när jag var liten. Men ändå så blev jag jätteblyg och rädd. Jag bara var sån helt enkelt.

Som sagt, tycker inte man behöver välja utan hon kan vara allting på samma gång:)



2011-10-06 @ 21:45:58
Postat av: MalinÖ

Jo! Hon får absolut vara söt och fin också. Men det där OCKSÅ är viktigt tycker jag.

Det är så lätt att man glömmer att uppmuntra tjejer till andra saker. Detsamma med pojkar, hur ofta kallar man dem söta och duktiga? Ibland, men inte lika ofta generellt.

Jag tror på en "inre puls", något medfött som ger oss olika egenskaper så som blyg, kaxig eller ger oss olika intressen.

Men de minsta barnen anser jag att de bör få uppleva och prova på alla lekar, alla roller och leksaker. Inte begränsas pga sitt kön.

Minea är tex en urhärlig unge, tuff, glad, bestämd, mysig och söt. Låt inte andra glömma bort ALLT som är bra med henne! Och se till att hon uppskattas av alla för allt hon är! :)

2011-10-06 @ 22:00:26
URL: http://malinspng.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback